Bakgrund:
*Mutter* *Mutter*
Lite muttrigt nu med..
Viktiga ting
Jag kollade in en skitsnygg klänning i våras, men när jag äntligen hade pengar och mod att köpa den, stod den inte att finna i min storlek och färg någonstans. Trots snälla vänner som kollade både i Växjö och Sthlm åt mig. Denna klänning var alltså helt underbar, mig till 100%. Men satt tyvärr bara väl till 85%, men inte värre än att det hade gått fixa till med lite nål-och-tråd-kunskaper.
Igår var jag en sväng på stan, i sista butiken jag var inne i hittade jag en snygg tröja som jag köpte. På väg till kassan gick jag förbi en hängare med ett par klänningar på. Det är gott om klänningar i butikerna nu, mindre av vinterkjolar som jag, inspirerad av Mona, egentligen var ute efter.
Och där hängde den. DEN. Okej, inte den jag såg i våras, men en annan klänning som var så fin! Det blev raka vägen till provhytten igen. Och gissa vad? Om den andra var 100% jag, så var den här 120%. Och om den andra satt 85%, så satt den här 98%. 2% bort för att magen syns, extra markerad med ett knytband runt midjan. Har letat men inte hittat någon bild på den än, så får kanske försöka få upp en bild på mig i din. Vete katten när jag ska använda den, men som ni förstår så drog jag inte ut på det utan köpte den på studs. Vissa misstag lär jag mig faktiskt av. :-) Fick i kassan veta att den var alldeles nykommen, jag hade tydligen vart där och ryckt till mig en precis efter att de hängt ut dem. Gäller att vara först.
På tal om att vara först, så var jag egentligen på stan i ett annat ärende: köpa ny mobiltelefon. Har kollat en hel del på internet, och hade egentligen redan bestämt mig (se Materiell kärlek), men ville kolla in telefonerna live också. Gick till The PhoneHouse, kändes lagom seriöst och inte överdyrt. Kollade lite, hittade mina älsklingar (alternativen var en SE Z610i, LG U890 eller SE W810i), fick lite hjälp av butikschefen. Men trots hans försök att få mig att välja Z610i (är hans förtjänst större på den tro?!?), så blev det min K1 ändå till slut. Ja, den är lång och visst, jag är inte van vid menyn och allt sånt, men vad katten, den är skitsnygg ändå. :-)
Mitt största problem just nu är jag tänkt använda den som musikmobil med ett par öronsnäckor. Men även lägsta volymen är för hög i mina stackars små öron. :-S Vill ju kunna höra något annat också samtidigt och inte bara en massa musik, det är så högt att jag knappt kan tänka samtidigt. Vågar inte ens kolla hur högt det är om man väljer högsta. Kanske ska ta och köpa riktiga lurar med möjlighet att styra volymen på dem också och inte bara telefonen. Lurar är nog dessutom bättre för mig än snäckor, dumt få tinnitus av lite musik. Det låter iaf bra enligt mig, kommer gå alldeles utmärkt att ha med på jobbet. :-)
Och tja, jag är väl inte först med att skaffa K1, men nog var jag ute i god tid att bestämma mig, långt innan den släpptes i Sverige. Jag är inte mycket för att vara trendig, men det gäller att vara först så man slipper bara göra som alla andra, även om man köper klänningen/mobilen enbart för att man gillar den. :-)
Hitta gardiner är svårare. Har efter mycket letande hittat en gardin som jag kan tänka mig till vardagsrummet. Men den är för smal och för dyr, 500 kr för två panellängder. Vet inte det, faktiskt. Blir till att leta vidare tror jag. Funderar på att hoppa rullgardinen i sovrummet och istället köpa tjocka gardiner i svart eller mörkblått och använda som mörkläggare. Ska titta lite på om det skulle kunna bli snyggt, men tror faktiskt det, eftersom både väggen och garderoberna vid fönstret kommer vara vita/mycket ljusa.
Ytterligare en sak hände igår. Fast det började redan i torsdags natt när jag kom hem från jobbet. Jag hade vantarna på mig och lat som jag är orkade jag inte ta av mig dom för att låsa upp dörren. Det slutade med att jag på något sätt helt drog sönder nyckelringen med mina två små stackars nycklar på, lägenhet och bil. Så igår när jag skulle ta bussen till stan så blev det att jag lämnade bilnyckeln på skrivbordet och satte i lägenhetsnyckeln direkt på nyckelbandet. När jag så äntligen kom hem efter min runda så upptäckte jag till mitt stora förtret att jag hade tappat nyckeln. Som tur var så var Sara hemma och kunde släppa in mig, vi har en extranyckel också så det är inte hela världen. Ringde ändå till stället som jag handlat klänningen på men den fanns inte där. Men det som jag tycker är så, så fantastiskt, är att jag bara hade med mig lägenhetsnyckeln och inte bilnyckeln också. Jag brukar aldrig göra så annars. Men just den här gången, så. Har en reservnyckel till bilen någonstans, men tror att den fortfarande är hemma hos mor&far i Ramkvilla. 10 mil från Råslätt. Tur i oturen? Tja, man kan ju alltid börja fundera. Jag tror iaf att det är någon däruppe som hjälper till lite extra ibland. :-)
Andra bloggar om: shopping, klänning, borttappad nyckel, gud, gardiner, mobiltelefoner, motorola, K1
