Över en miljon fick inte födas
Svenska Dagbladets Brännpunkt börjar bli en favoritsida hos mig. (Ger det vuxenpoäng när man börjar känna ett behov av att läsa debattinlägg av div. enormt pålästa personer?)
Idag var det med ett inlägg kring ett mycket aktuellt ämne, abort. I dagens svenska samhälle får man inte ens säga högt att man skulle vilja att det blev svårare få igenom en abort. Inte ens bland oss religiösa (kristna som muslimer som new age:are..) är det en självklarhet längre. Kvinnans rätt att bestämma över sin kropp och sitt ofödda barn har blivit viktigare än barnets liv.
Men som i de flesta stora frågor är knivpunkten inte det man tror att det är. I den här frågan är egentligen den allra viktigaste frågan: När betraktas ett foster som ett ofött barn med en självständig rätt till liv? Om en kristen säger att det sker redan vid befruktningen och fröken Svensson säger att det sker när barnet kan leva på egen hand utanför hennes livmoder, så är det inte så konstigt att vi får lite problem i dialogen..
Men jag håller helt med herr Swärd:
Jag tror att fler män än kvinnor uppfattar en abort som en blindtarmsoperation. Kvinnan vet att det handlar om ett mänskligt liv som utplånas, och för henne blir ingreppet betydligt allvarligare än för en man.
Inom kristna kretsar finns det många män som fortfarande står upp för en restriktivare abortlag, men utanför är de sällsynta. Men de flesta kvinnor förstår åtminstone varför det finns människor som kämpar för sånt här. De känner att det trots allt är mer än bara en cellklump, det är liv eller åtminstone potentiellt liv, något man inte bara kan ta bort som ingenting. (Undantag finns naturligtvis, som alltid..)
Jag själv, är inte för ett abortförbud. Jag tror att det helt enkelt är praktiskt omöjligt just nu. Vadå, så du vill ha legaliserade mord? Nej, det vill jag inte. Jag vill ha sänkt abortgräns, krav på terapeut-samtal för alla (om möjligt även fadern,) ett mycket bättre stöd för blivande föräldrar (särskilt för de som kommer bli ensamstående mammor,) och framför allt en öppnare diskussion och undervisning för en förbättrad sexmoral. Och jag vill ha bort pressen på unga tjejer att göra abort. Livet tar inte slut för att man får barn när man är 16 år och jag beundrar verkligen de som orkar stå emot och väljer att föda sitt barn när vänner, familj, barnmorska och media säger att det bästa för alla vore en abort.. Jag vet att tonårsaborter inte är den största gruppen, men en sak i taget. Samhället är nog inte redo för en debatt om familjen som viktigare än karriär och ekonomiskt välstånd…
Vi får inte plocka en blåsippa på fel ställe eller smita från en krock med ett rådjur, men vi har rätt att utan en enda fråga ta bort livet från ett barn som är ett par veckor ifrån att kunna gå, se och le?
Mer fakta och länkar på Ja Till Livet
Andra bloggar om: abort
Oerhört intressant inlägg sara. Du artar dig =)