Jag lever. Och mår bra också. Åkte på en ordentlig förkylning, med halsont på valborg och hjärnmos en vecka senare. Som tur var, så var det bara så illa ett par dagar och jag fixade t.o.m. seminariumet (genom att ha suttit med och diskuterat frågorna skrivit ner andras svar på frågorna tillsammans med två olika grupper dagarna innan..)
Nu har jag typ flyttat tillbaka till Jönköping för sommaren. Skriver fördjupningsarbete (kompisrelationers inflytande på romantiska förhållanden i tonåren) och det är betydligt trevligare göra i Jönköping än i Göteborg. :) Ska tillbaka två-tre gånger till Göteborg och då blir det kort, bara för att vara i skolan och för att packa ihop lägenheten. Söker för tredje gången lägenhet i Göteborg, men vill helst inte behöva flytta in förrän september, så har ett bra tag på mig kvar. Har annars fått tips att gå till bostadsbolagen och förklara att jag blir hemlös utan lägenhet. Vilket vore en lögn (har både vänner och släktingar som skulle ställa upp på två röda.) Räcker det med att säga ”jag vill, jag vill, jag vill!”?
Efter flera dagar med underbart varmt väder här har det börjat blåsa. I helgen var det så fullt med folk på stranden att det var svårt se utsikten för alla folk, nu är det inte en kotte ute. Roligt med lite liv, men jag har svårt ställa om från fin utsikt till att en tjugo pers ständigt kollar rakt in i lägenheten (vi har norrläge = så man vänder sig för att bli mest solad.) För att inte tala om partypartande ynglingar när jag ska försöka sova. Jag vill ha tyst, tyst, tyst! Men jag klarade ju förra sommaren, så det ska nog gå iår med.
Det är mycket men när jag skriver. Undrar om det är en kompensation för att jag inte har så mycket att skriva om män?
Läs även andra bloggares åsikter om lägenhet, jönköping, göteborg, men, män, strand, vätterstranden
