Går det att motionera utan att äta kolhydrater? Jag äter just nu inte ens hälften så mycket kolhydrater per dag, som det sägs att man behöver för att hjärnan ska fungera (100-120 g/dag.) Och något över till musklerna kan det väl knappast bli?
Jag kan meddela att min hjärna fungerar alldeles utmärkt (jag fick nästan full pott på tentan för ett par veckor sedan) och att träningen går bättre än någonsin tidigare. Trots att jag den senaste månaden bara tränat typ tre gånger, till följd av förkylning, magsjuka, pissigt göteborgsväder och dålig motivation. Ändå går det som sagt bättre än någonsin.
Någonsin.
- Jag kan springa i mer än 10 min i sträck. (Okej, jogga/lunka då.) Det har jag aldrig gjort tidigare i hela mitt liv.
- Jag kan springa i uppförsbackar och fortsätta springa efteråt. det är också en helt ny upplevelse för mig.
- Jag får ingen mjölksyra längre. Mjölksyra i vaderna eller grym håll i sidan är vad som brukar hindra mig från att springa mer än ett par minuter i sträck. Hållen kommer fortfarande, men först efter en kvart på plan mark. Då promenerar jag ett par minuter och kan sedan köra en kvart till.
Det här är helt underbart för mig. Jag har till och från försökt hålla igång med springning ända sedan jag slutade orientera. Det har funkat sådär. När konditionen verkar bli något bättre efter 5-6 ggr och sedan inte ändras alls, så ger jag upp, för att försöka igen nästa säsong. Oftast har en runda bestått av 8-10 intervaller av ett par minuters spring varvat med ett par minuters gång. Det är vad jag har orkat. Gå däremot har jag alltid orkat hur långt som helst, men det är ju något helt annat. :) Men nu. Bara ett par korta andningspauser på en hel runda. Trots några uppförsbackar. Vilken känsla. Det går inte fort, men det är ändå sådan skillnad..
Jag tror att det är en kombination av att gå på fettdrift och att jag äter tillräckligt med proteiner. Fettdriften hjälper till på så sätt att musklernas ”mat” inte tar slut, så som den gjort tidigare. (Kolla länken om kolhydrater längst upp, den säger det ju t.o.m. själv!) Jag kan bara fortsätta, utan att behöva tvinga mig fram till ”andra andingen”, som jag uppfattar som när kroppen går över till fettdrift. (Jag kan ha fel, rätta mig om du vet, jag kör på känsla och kvinnlig intuition.) Nu är jag där redan från början. :)
Sen tror jag proteinerna också spelar en viktig roll i varför jag plötsligt klarar av att springa. När jag började läsa på om LCHF så insåg jag att jag tidigare har ätit i genomsnitt 20-30 g protein/dag. Eftersom man bör äta 1 g/kroppskilo/dag (1½-2 om man vill öka muskelmassa) så hade mina muskler mycket svårt för att börja bygga upp sig. Så nu ligger jag på 60-70 g protein per dag. Egentligen borde jag ligga ännu högre, men jag har svårt få till det. Skillnaden märker jag ju iallafall. :)
Ett par länkar för den intresserade. Det är bara ett axplock, jag råder dig till att klicka dig vidare från sidorna för att hitta ännu intressantare artiklar. Själv är jag inte tillräckligt intresserad för att sätta mig in i det i detalj. Det räcker att det fungerar. :)
71-åring har åkt Vasaloppet på LCHF
Calle Robertsson har sprungit 8 mil på LCHF
Livlinan om Fettdrift
LCHF, prestation och glykogenlager
Kostdoktorns FAQ
Andra bloggar om: träning, lchf, mjölksyra, joggning, kondition
Yay!
Kul att LCHF funkar för dig trots att du tränar. Det är bra att fler får upp ögonen för att man inte får näringsbrist, cancer eller minskad träningslust av att äta lågkolhydratmat.