Det är ett elände att vara psykologstudent. All njutning av en vanlig hederlig populistisk bok eller film förstörs. Där sitter jag, helt inne i boken/filmen och helt plötsligt säger/gör huvudpersonen något som är ett praktexempel på vad det nu är som vi för tillfället går igenom.

En av kursböckerna jag precis har läst är Managed Heart av Arlie Russell Hochschild.

För den som är intresserad så är Vattenmelonen av Marian Keyes en 500 sidor lång studie i hur vi medvetet behandlar och ändrar våra känslor.

En oväntad semester av samme författare avhandlar teman som gruppterapi (förra kursen) och psykodynamisk teori.

Sista chansen och En sushi för nybörjare står och väntar i bokhyllan. Jag vet inte om jag vågar. Undrar om det finns någon pop-skräp-men-ändå-bra roman som klarar sig undan mitt analyserande öga?

Andra bloggar om: marian keyes, managed heart, känslor, psykologi, skräplitteratur

Att läsa bibeln varje dag har varit en vana till och från under flera år och även om det för tillfället går bra, så är det ingen inkörd vana. Därför blir vana nr tre att jag ska läsa bibeln varje dag, utan undantag.

Hur går det?
#1: Alltid ha med mig anteckningsblock: Det går sådär, måste jag säga. Jag glömmer det oftast eftersom jag ständigt byter väska/inte har med någon väska. Jag har inte skrivit någonting på hela veckan. Skärpning.

#2: Sova lagom: Det går över förväntan. På lördagen tänkte jag ta sovmorgon och vaknade till prick 07.00. Sov en kort stund till efter det innan det var dags för tvätt. Söndags var ordentlig sovmorgon, då vaknade jag inte. Det svåraste har varit att gå och lägga sig i rätt tid, när jag börjar bli trött. Då har jag oftast saker kvar som jag tänkt göra, som att diska, prata med Daniel och göra mig iordning för sängen. När väl det är klart, är jag pigg igen. *hmm* Men det funkar trots allt bra, jag klarar mig fint på mindre sömn än jag visste och då är det ändå mitt i gråa vintern.

Läs även andra bloggares åsikter om vana, bibel, bibeln